Händelser i vardagen.
I Onsdags var Hanna hemma och badade Flurran och friserade henne så hon blev så fin. Hon skötte sig riktigt bra. I torsdags var vi på kliniken och vaccinerade Flurran och skodde henne fram inför resan till Bräkne-Hoby.
Likaså där skötte hon sig riktigt bra. Sen när vi kom hem släppte vi ut henne i hagen igen. Jisses! Desa hästar, ibland undrar man hur dom tänker. Alla i flocken trodde såklart det var en ny häst som kom in i hagen med grönt täcke på sig. Det blev spring och lite bakdelar som for i luften... Dom lugnade ner sig så småningom.
När vi tog in Flurran för natten så hade hon såklart lyckats tagit av sig ena skon. Jaja! inte annat att göra utan dom får ta ut hovslagarn till sig och fixa till det.
Natten mellan skärtorsdag och långfredagen fick Windy ett litet sto, egentligen ganska stor. Fattar inte hur det får plats... Fölet är efter den Holländska hingsten Winston som numer är kastrerad och såld till en flicka som ska tävla honom så det går inte att tillverka fler Winstonbebisar. Allt gick bra och nu är fölet ute i hagen om dagarna. Det var tredje fölet ut för i år. Nu väntar vi bara på Myran men hon går nog kanske ett par veckor till. Förstagångare... Myran ska också ha efter Winston så det kommer att vara två ganska unika föl vi har här...
Det två första fölen är efter Triple Tree´s Prince Perfect SPH 163, en dansk hingst. Jag tror inte det finns fler avkommor i sverige efter den hingsten heller så dom är också ganska unika. Kul att ha något som inte alla andra har.
Efter 4 timmars vila/sömn så var det dags att packa in Flurran i transporten och köra ner till Bräkne-Hoby med henne för att hon ska bli färdig med inridningen och förhoppningsvis så kanske hon säljs under tiden hon är där.
Hon stod som ett ljus i transporten hela tiden, så skönt med såna hästar. När vi kom fram och lastade ur så leddes hon ner till hagen där hon skulle gå ihop med att par nya kompisar. Inga problem där heller. Fina Flurran, hon kommer bli en trevlig liten häst när hon är färdig. Mätte henne också på kliniken till 154 cm utan skor.
Sen kom Bo-Gis nya ägare och vi fixade med papper och hade en trevlig pratstund. Dom bor inte så långt bort så det blir nog någon visit i framtiden när man är ute och åker.. Bo-Gi skötte sig perfekt och gick rakt in i deras transport när dom skulle åka och jag tror att det var en lycklig tjej som satt i bilen på vägen hem. Lycka till Matilda och lillasyster Emilia, hoppas ni får många roliga år med er nya ponny.
Nu måste jag hämta min son och sen göra färdigt min bokföring så jag får återkomma eller om Hanna lägger till mer text och bilder såklart.
Författare: Marie
